jag gillar't, som fan!

hur släpper man taget om någon man tycker om?
..men ja det går ju inte att bestämma, är det något jag vet så är det just det.
..det kommer en dag då det bara är borta, då det släpper.
..men åh vad jag önskar jag kunde styra det själv!
..det enda jag gör nu är ju att tränga undan så uppenbara känslor.
varför kan man ju undra?
..jag vill ju inte vara den som säger att det är omöjligt, att det är för komplicerat.
..i min värld vill jag att det är vad man gör det till.
men realiteten är som den är, jag vet ju det..

fan vad jag saknar dig.. hur jag nu kan sakna nåt jag aldrig haft?
försvinn ur mitt huvud..!

låten "what kind of love" startar min morgon, precis som de senaste dagarna, precis som den startat nästan varje nystartad timme sen jag fick vetskapen om den. det var länge sen en låt satte sig så hårt på min hjärna, länge sen något var så slående, länge sen nåt gick så rakt in i hjärtat. personen som gav mig den här låten har kommit att bli ljuset i min tillvaro, stjärnan som alltid lyser och finns där. han får mig att le oavsett vad, han lyssnar och finns, skrattar och berättar dåliga skämt. delar med sig av sina erfarenheter, får mig att känna mig bra, får mig att synas, talar om för mig att jag är stark, att jag klarar av vadsomehelst, men att livet är tufft. sen i september förra året har jag haft lyckan att spendera oerhört många timmar tillsammans med denna man, dock bara över internet och telefon, men det är inte så bara även om det var ordet jag valde, det är det absolut bästa som har hänt mig på mycket länge. du är det bästa som hänt mig på mycket länge och jag hoppas att du kommer fortsätta förgylla mina dagar! du var en stor del av mitt uppvaknande och jag hoppas att du vill fortsätta följa mig under min resa! <3

det var en tanke, ett tack, en underbar känsla som fyller hela mig! jag har så mycket tacksamhet inom mig, för de underbara personer som finns runt omkring. jag vet att jag har "förkastat" mycket (många?) det senaste året, kanske till och med de senaste två åren.. det är skrämmande när jag tänker på det, men det är självvalt, på ett sätt och det har varit oerhört jobbigt emellanåt, men tyvärr välbehövligt. det är dubbelt på ett sätt, för hur mycket jag än har behövt stöttande människor så har jag lika mycket behövt tiden för mig själv, avståndet till vardagen, avståndet till det som har varit. inte förrän nu har jag börjat hitta tillbaka, inte förrän nu "vågar" jag ta steget tillbaka och öppna mig lite igen. det är underbart att se hur det finns några som fortfarande väntar, några som alltid finns där. det är kärlek!

jösses vad trött jag är.. och nej, jag är allt annat än utarbetad, jag lever bara med 2 galna katter och en fantastisk kille (numera mitt ex) på en väldigt liten yta. de galna katterna är egentligen bara en, då den ena inte alls är galen utan bara tvingas vara en del av galenskaperna olliver håller på med. skitskoj är det, framför allt då det mesta händer på nätterna då det tydligen är så himla mycket skönare att sova på dagarna (vad det verkar som om jag kollar i soffan nu).. jo men visst, det tycker matte o husse är skitskoj (not!)
..visst, detta drabbar inte mig så mycket eftersom jag är ledig hela månaden.. men med tanke på hur mycket som försigår runt omkring ändå, så behöver min hjärna vila.. och tommy, jag han jobbar ju.. så ja, det är inte så kul med en galen katt i en lägenhet på 20 kvadrat. men, men bara en månad kvar..
..jag funderar på att flytta olliver till den andra lägenheten som numera är en byggarbetsplats, haha.. jag lär göra det om det fortsätter så här.. iaf på nätterna.. vi måste få sova annars lär vi vara 4 galningar på 20 kvadrat snart, haha

jag vill skriva en massa.. men jag är så jäkla trött.. 4 timmar är verkligen för lite sömn för mig, iaf när det är såhär var och varannan natt.. jag ska nog passa på att vila lite nu medans det är lugnt här.. jag skriver nog mer sen.. det finns en hel massa inom mig..

laters.

morning darlings =)
..jag har iofs varit uppe sen sju och jagat katter, eller ja, en knäpp katt iaf, allas vår olliver.. jösses, den katten.. inga ord går att beskriva, men jag skulle kunna tänka mig att ta hand om honom kan likställas med att ta hand om en treåring.. han är högt och lågt.. nyss var han uppe o klättrade på duschkabinen, han hoppade först upp och hade ner sin husses alla saker som var på toalettspegeln, skitskoj! oh well, det är tur att jag har att göra när jag ändå mest sitter här o gluttar.. men att försöka slappna av är ungefär lika lätt som att dra till månen.. alltså riktigt jäkla svårt, vilket gör att jag är som en zombie mest hela tiden och tankarna slirar i sirap.
..men, men det är bara att försöka göra det bästa av det, av alltihopa. =)

skriver från "nya" lägenheten.. vår lilla evakueringslägenhet på sisådär 25 kvadrat.
fick ett mobilt bredband att funka, fri surf i en vecka, det är nice =) sen får jag väl fylla på om jag vill ha mer eller stoppa i mitt kort från iphonen. förvånad över hur bra det funkar!

oh well, i övrigt har jag en bra känsla i kroppen.. trött som fasen dock och spänningar här o var.. men jag känner en lättnad, en längtan och jag ser ljust på framtiden.. wee ^^

det snurrar bara runt i mitt huvud och det känns som att jag åker berg och dalbana.
..det har jag kanske gjort ganska länge, men nu är det verkligen upp och ner, hela tiden..
skräckblandad förtjusning, bitterljuvt, ja, ni fattar..
..men det får ta tid och det kommer vara jätte jobbigt till och från, men ja, det vet jag väl det mesta om redan och det som inte dödar mig härdar mig, som det så fint heter.

jag är så glad att jag har fina personer runt omkring mig, som stöttar mig, det är ovärdligt. <3

flytt idag.. flytt igen om ungefär en månad.. jösses.. så mycket att fixa.. men det blir bra till slut, det känner jag på mig. =)

det händer saker.
en del saker är oundvikliga.
en del saker måste hända.
det här måste hända.

ett nytt kapitel.
en ny start.

en känsla av tacksamhet.
..lättnad.
..och kärlek.

det har varit underbart.
..men framtiden kommer också att bli underbar!