väntan

orolig. orolig för att jag inte ska säga allt, att jag ska vara "lam" och hålla tillbaka. jag får inte, jag kan inte, jag måste göra det här nu! jag har lovat mamma och jag har lovat mig själv.
vad jag skriver om är att be om hjälp, på ett eller annat sätt, och jag har valt att ringa till vårdcentralen och de ska ringa upp om en halvtimma ungefär. och hela dagen har jag väntat på dem och jag blir ju inte ett dugg nervös. =/ aja, jag grejar det, jag måste greja det. (alla dessa jävla måsten! det är de som tar kål på mig, alla måsten som jag tror finns där).

det blir bra, kanske.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback