11 september.

fem år har gått, fem år. shit vad tiden försvinner fort!
det är inte för inget som dagen påminner mig om allt som har hänt och framför allt vad som hände just den dagen, det klockslag som jag först hörde talas om det hemska. jag minns precis.
3000 människor förlorade sina liv den dagen.
samtidigt som jag är ledsen för alla dem som förlorade någon den dagen, så kan jag inte låta bli att fundera på alla andra som förlorar sina nära på grund av de hemskheter som sker runt om i världen varje dag, varje sekund.
hålls det någonsin en tyst minut för dem? vad bestämmer vad som ska uppmärksammas, ursprungslandets betydelse i stort? hur som helst så är det så det är, hur märkligt jag än tycker att det ter sig, så är det ändå så att människor alltid kommer att uppmärksammas på olika sätt, helt beroende på vilken världsdel de lever i.
allt borde uppmärksammas, det borde inte handla om siffror och antal utan om att människor drabbas av hemskhet efter hemsket, allt för ofta utan att vi andra ens vet om det.

en sån här diskussion handlar om så mycket annat än det jag skrivit här och jag skulle kunna skriva så mycket mer, men mitt huvud tillåter inte. jag vet inte om det är migrän eller "bara" min nacke som spökar. hur som helst så var det meningen att uppmärksamma och hedra de som dog där, för fem år sen, men jag kom att tänka på alla andra, på allt annat som ständigt sker, men kanske inte på ett sånt vis.
jag vill att allt ska ha samma värde, dessvärre så har det allt för sällan det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback