är det okej att tillåta sig själv att lägga ifrån sig allt pluggande för en period, att faktiskt strunta i allt och låta det gå åt skogen? ...för att jag ser en anledning.
jag skulle säkert kunna svara på detta, och allt vad det innebär, med alla jädrans begrepp som snurrar runt i huvudet på mig. å ena sidan si, å andra sidan så. hur jag än vrider och vänder på saker så upptäcker jag hur medveten jag är och hur jag på nåt vis känner ännu mera skuld för att jag nu kan sätta ord på vad mitt beteende handlar om. så jäkla märkligt på något sätt. och jag kan inte direkt påstå att jag sätter mindre press på mig själv nu. nej, det blir tvärtom på något vis, för att jag nu plötsligt kan identifiera mig med något begrepp...
hur jag än tänker så känner jag ändå hela tiden hur mycket jag "borde" göra någonting, men att jag inte klarar av det. det sitter som en spärr i mig som gör att så fort jag tar i böckerna så blir jag helt matt.
och det viktiga i det hela handlar om att jag egentligen vill så mycket, jag tycker att kursen i sin helhet har varit jätte intressant, framför allt socialpsykologin! men inte att jag klarar av att plugga till tentan för det... det är så mycket annat som snurrar i mitt huvud...
jag önskar så att mönstret ändrar sig någon gång!