dagens föreläsning var till en början precis lika inspirerande och bra (ironi) som jag redan igår trodde att den skulle vara. tanken slog mig (och isabell) om vad det egentligen är för mening med att ha kurslitteratur om vi ändå ska få berättat för oss om lärarens egna teorier om saker och ting? jag menar inte att det inte är bra det också, men att näst intill bara få höra om vad "denna" anser känns väl lite si och så. fast i och för sig, det är kanske inte mer dumt än att läsa om vad en författare tycker.
..men ja, det lilla vi faktiskt fick veta om böckerna kan vi nog läsa oss till på baksidan av dem. aja, nu ska jag inte vara allt för negativ då det efter kaffepausen plötsligt blev lite mer intressant. det blev lite mer av den sortens kreativa inslag som jag (och förmodligen fler med mig) önskat många gånger.

för att försöka beskriva vad dagens positiva inslag gick ut på så handlade det om att vi delades in i två grupper med sex personer i varje, mikael blev utan grupp och blev därför observatör (vilket vi märkte när uppgiften väl började). uppgiften gick ut på att varje medlem i gruppen fick varsitt kuvert och i det låg det mellan 1-4 "pusselbitar" i papper, med dessa skulle vi bilda en kvadrat. när varje medlem hade en kvadrat framför sig så hade man klarat uppgiften. låter det lätt? lägg då till att vi fick särskilda instruktioner att gå efter, vilka lät ungefär så här: ni får inte prata med varandra, inte göra några som helst tecken, men ni får ge bort pusselbiten/bitarna till någon person som ser ut att behöva en. löste vi uppgiften? jojo, efter mycket om och men så löste även våran grupp uppgiften, men det krävdes att vi fick prata. den andra gruppen löste uppgiften mycket fortare än oss, men "bröt mot reglerna" ganska långt innan oss också. för bröt mot reglerna gjorde även vi. vi märkte hur den andra gruppen blev klar och blev med all säkerhet ännu mer stressade på grund av det. frustrationen över att inte bara kunna säga att den och den biten kanske passar med den och så vidare, tog till slut över och gjorde att vi bara struntade i reglerna och började använda tecken och drog de där pusselbitarna hit och dit över bordet, vi försökte till och med ge oss på att göra en stor kvadrat i mitten av bordet. vad gör man inte för att lösa en uppgift? haha, förvirringen var uppenbarligen stor! efter en stund läste vår ena lärare upp instruktionerna igen och åter igen blev vi påminda om vad vi inte fick göra. frustrationen växte i mig ännu mer, och det såg ut som att det gjorde det hos de andra också, då vi blev påminda om reglerna och verkligen jobbade efter dem. det var skitsvårt! ..och vi klarade det inte förrän läraren sa att vi fick prata med varandra, då hade vi löst 3 kvadrater (tror jag?) och löste de tre resterande på bara några sekunder. tänk vad lite kommunikation kan göra? men att innan sitta där och se hur vissa bitar hos andra personer passar ihop och kan bilda en kvadrat, utan att kunna säga eller göra någonting var fruktansvärt frustrerande för mig, kroppen ville liksom bara ta de där bitarna som verkligen såg ut att passa ihop, men nej, var och en var tvungna att se samma sak som alla andra för att det skulle kunna fungera.

i en grupp på sex individer så tror jag att det är oerhört svårt att klara en sån här uppgift, frågan är om det hade fungerat i någon grupp? det vore intressant att veta om det finns någon som faktiskt har klarat uppgiften utan att "fuska". hursomhelst så märkte vi hur lätt uppgiften egentligen var, bara vi fick prata med varandra.

intressant var det i alla fall.. och kanske framför allt att höra kommentarerna efteråt, både från vår "observatör", men också från den andra gruppen. mer än så ska jag nog inte skriva om det då det förekom ett och annat irritationsmoment där. suck och pust. människor är olika, tänker olika och jobbar olika. det anser i alla fall jag..

annars (som att ni orkat läst ända hit i alla fall ;) så har jag köpt boken som vi ska ha seminarium om på tisdag, så den ska jag se till att läsa under helgen. men det borde inte vara några problem eftersom jag är intresserad av det mesta som den här kursen hittills har har handlat om.

jaja, jag ska sluta skriva nu.. även om jag känner hur mycket det finns inuti som bara vill ut! ..men jag ska nog träna lite i stället. =)