att leva i den fantastiska drömmen eller i den verklighet som uppenbarar sig framför mig?
..det är den ständigt återkommande frågan.
jag älskar drömmen och skulle inte för en sekund tvivla om drömmen visade sig bli min verklighet.
..det är märkligt hur saker och ting ter sig, märkligt och också sorgligt på ett sätt. det finns så mycket osynliga gränser och rädslor som sätter stop för det där som skulle kunna bli så fint.

..men kanske ger en missad dröm en chans för en annan att ta vid?

men just nu vill jag leva i drömmen en stund till.