ta bort ett liv.

eller något som skulle kunna bli ett liv, kanske jag ska säga.
jag har inga ord, så känns det.
jag reagerar annorlunda än jag trott och velat.
när ska jag sluta vara den "starka flickan"?
det är okej att vara ledsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback